gallery/sidrubrik-sardinien2014
gallery/nextday-papyrus
gallery/daynext-papyrus
gallery/sidbild-sardinien14

ONSDAG 10 SEPTEMBER 

gallery/sammanfattning-ita
gallery/20140910
gallery/20140910-karta
gallery/20140910-p9104594
gallery/20140910-p9104595
gallery/20140910-p9104596
gallery/20140910-p9104597
gallery/20140910-p9104605
gallery/20140910-p9104613
gallery/20140910-p9104616
gallery/20140910-p9104636
gallery/20140910-p9104637
gallery/20140910-p9104648
gallery/20140910-p9104662
gallery/20140910-p9104678
gallery/20140910-p9104687
gallery/20140910-p9104705
gallery/20140910-p9104732
gallery/20140910-p9104735

We drove throu fields, sometimes on small roads sometimes on highway..
Vi lämnade vårt fina boende i Cabras och körde söder ut, genom Ostrino. Först på motorväg och sen på liten väg genom slätt landskap som slutade i staden Gusini där vi tillslut hittade en lite affär att handla fika i. Det var inte så vanligt med turister som pratade så konstigt språk, var kom de från???

 

There was lots of small villages that we passed.

Längs vägen var det fullt med odlingar, både grödor, vindruvor och olivträd. Vi passerade många små städer med bara ett femtiotal hus.

 

Finally we came to Gusini and then came all the mountains.

Efter Gusini, som delvis klättrade uppför berget, bar det rätt upp i bergen på mycket slingriga vägar.Och precis över krönet låg nästa stad som var ganska stor och kändes som en riktig alpby.

Det var inte lätt

att hitta mataffären

när ingången såg ut så här.

En traktor kommer lastad - med ved.

High up on the mountain there was hilly to see.

Väl uppe så planade det ut lite och man kunde se över vidderna.

 

The winding road.  


Vägen slingrade sig (otrevligt) längs bergskanten och utsikten var enorm. Ofta tänkte man, "vart tar vägen vägen". Men efter uppför kommer nerför och kusten - och fint väder :^)

 

Buggerru, a sleeping village by the sea. Once there were lots of mines and heavy traffic. Why didn´t this village live, with all the beaches surroundings?  
Den gamla gruvstaden Buggerru, var nästan död trots att det fanns så fina stränder runt om. Till och med strand mitt inne i hamnen - och krostallklart vatten.

 

Tha small road to the mines.  
Delar av brottet kunde man se ännu. Här bröt de silver och guld och andra metaller redan på romarnas tid.

 

The road continued to be winding, but now along the sea.  
Vägen slingrade sig längs berget högt ovan för stup som slutade i havet.

 

Berth had red about this beach, a "have to" and we loved it.  
Vi kom tillslut fram till den fanstastiska stranden som Berth sett på Google Earth. Stranden hette Spaggia Domestic. När vi gick den lilla gångvägen bara för att kolla på andra sidan fick vi oss en överraskning - en strand till, mysigare. Där tillbringade vi några timmar.

 

Jump in the sea is fun.  
Berth hoppade i direkt efter fikastunden. Varmt och ändå svalkande.

 

Snorkling too.
Sen blev det snorkelturer för båda två. Inte så många fiskar förstås.

 

                                                                              And just "to be" is wonderful.

 
P3 dokumentär eller läsbok, en bra avkoppling på stranden.

 

Mote winding roads, all the south west coast. And down there, were beaches everywhere.  
Vi fortsatte söder ut längs kusten och fick se "Sockertoppen". Utsikten var bedårande och Kate höll sig hårdare ju snävare kurvorna blev.

 

We hade to search for a while before we found an agritourismo. A nice place just somewhere nowhere  
På aftonkvisten hittade vi slutligen ett Agritourismo som hade plats för oss. För 55€/p fick vi trerätters middag sovrum och frukost. Frukosten var väl inget att skryta med men den andra maten var god och vi sov gott.

 

There was a hungry cat and Kate just had to feed it.  
En hungrig katt som lät så mycket lesset så Kate bara var tvyngen att ge den lite, skinka. Oj vad det åt!

 

De platta bördiga vidderna byttes abrubt ut mot alpberg

i staden Gusini som verkligen låg på kanten till bergsmassivet. det blir så mycket vackrare att köra när utsikten blir bedårande. När vi passerat första kammen och de böljande vidderna kom vi till den andra som hela tiden följde havet. Och i varje vik vi såg såg vi en strand. Vägarna slingrade sig upp och ner. I Gusini försökte vi hitta en matbutik, men det fanns ingen supermarket eller annat vi sett innan. Tillslut hittade vi en genom att titta in genom alla fönster och se om det kom människor med matkassar. Det blev en spännande dag för dem i butiken, för det var inte ofta det kom kunder som pratade så konstigt.
Buggerru var en liten sovande by som man gärna hade velat starta igång något i. Den hade egentligen så mycket att bygga turistnäring på men den låg väl avigt och svåråtkomligt till. Här fanns i alla fall en lång fin strand och andra små stränder runt om.
Vi hittade efter lite letande ett ställe att bo. Inge ett ord engelska kunde de så vi fick lära oss lite italienska, camera betyder inte kamera utan rum t ex.